<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Uppfinningar &#187; Okategoriserade</title>
	<atom:link href="http://www.gnc.nu/category/okategoriserade/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.gnc.nu</link>
	<description></description>
	<lastBuildDate>Sat, 04 Jun 2011 12:11:01 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.1</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>Torrmjölken</title>
		<link>http://www.gnc.nu/2011/06/torrmjolken/</link>
		<comments>http://www.gnc.nu/2011/06/torrmjolken/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 04 Jun 2011 12:11:01 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.gnc.nu/?p=68</guid>
		<description><![CDATA[På 20 och framförallt 30 talet fanns det mjölk i Sverige och problemet var att de fanns för mycket mjölk från alla gårdar och man hade ingen möjlighet att ta vara på allt och exportera gick inte eftersom den surnade för snabbt. De var då som en nästan 60-årig Ninni Kronberg som jobbat med mejerinäring [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>På 20 och framförallt 30 talet fanns det mjölk i Sverige och problemet var att de fanns för mycket mjölk från alla gårdar och man hade ingen möjlighet att ta vara på allt och exportera gick inte eftersom den surnade för snabbt. De var då som en nästan 60-årig Ninni Kronberg som jobbat med mejerinäring sedan 18 års ålder som kom på ett speciellt mjölkpulver som kunde torka mjölken och göra den längre hållbar. Hon tog patent på denna uppfinning 1937 och sedan patent i USA och Canada, men det var Sempers grundare fransmannen Axel Wenner Gren som tog hand om Ninnis idéer och och började exportera mjölk som hade dåligt av detta. Idag är detta Semper mer känd för att tillverka välling och barnmat. Idag vet fortfarande ingen om och hur mycket pengar hon tjänade på denna uppfinning och idag rankas hon som en av våra främsta fullt i klass med Alfred Nobel och Gustav Dalén ändå är hon väldigt okänd för väldigt många.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.gnc.nu/2011/06/torrmjolken/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Två svenska uppfiningar i världsklass</title>
		<link>http://www.gnc.nu/2011/06/tva-svenska-uppfiningar-i-varldsklass/</link>
		<comments>http://www.gnc.nu/2011/06/tva-svenska-uppfiningar-i-varldsklass/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 03 Jun 2011 14:49:37 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.gnc.nu/?p=66</guid>
		<description><![CDATA[Varje år utser det internationella teknikmagasinet &#8221;TIME&#8221; 50 stycken nya och revolutionerande uppfinningar och på denna 50 bästa lista för 2010 fanns det två svenska uppfinningar. Först en sladd som lyser i takt med energiförbrukningen och en drake som fångar kraft under vattnet. Jag blev genast nyfiken vilka de 48 övriga var nu när jag [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Varje år utser det internationella teknikmagasinet &#8221;TIME&#8221; 50 stycken nya och revolutionerande uppfinningar och på denna 50 bästa lista för 2010 fanns det två svenska uppfinningar. Först en sladd som lyser i takt med energiförbrukningen och en drake som fångar kraft under vattnet. Jag blev genast nyfiken vilka de 48 övriga var nu när jag läste om dessa två svenska för de två är verkligen riktigt häftiga. Först denna undervattensdrake som fått namnet <em>Deep Green</em> som fångar kraft under vattnets yta och nu till sommaren ska man testa denna första drake i skala1:10 utanför Nordirland och tänk om det fungerar har vi en ny typ av energikälla som lovar gått inför framtiden. Nummer två är en självlysande sladd där man kan se hur mycket ström som den drar för ju mer den lyser ju mer energi använder man och det är det som &#8221;TIME&#8221; har funnit så intressant att man minut för minut hela tiden kan se kur mycket man använder som energiförbrukning. Mitt intresse kring detta har nu stegrats och jag tänker försöka få tag på denna tidning och läsa om övriga 48 som fått pris och välförtjänt uppmärksamhet.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.gnc.nu/2011/06/tva-svenska-uppfiningar-i-varldsklass/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Servostyrningen</title>
		<link>http://www.gnc.nu/2011/06/servostyrningen/</link>
		<comments>http://www.gnc.nu/2011/06/servostyrningen/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 02 Jun 2011 11:43:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.gnc.nu/?p=64</guid>
		<description><![CDATA[Tidigare i våras när jag och familjen skulle hjälpa min mormor att städa de hus hon bodde i från 1952-2010 eftersom de ska säljas och aktuell mäklare skulle kunna ta lite kort och lägga ut för intresserade köpare (hon bor numera i servicelägenhet 92 år) så körde jag ut hennes gamla Volvo 242 från 1982 [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Tidigare i våras när jag och familjen skulle hjälpa min mormor att städa de hus hon bodde i från 1952-2010 eftersom de ska säljas och aktuell mäklare skulle kunna ta lite kort och lägga ut för intresserade köpare (hon bor numera i servicelägenhet 92 år) så körde jag ut hennes gamla Volvo 242 från 1982 från garaget.</p>
<p>Den bil hon hade de sista åren innan hon slutade med bilkörning var en Renault Klio. Detta i garaget skulle visa sig vara något annat Redan när jag försökte backa snett vänster för att kunna vända bilen kände jag detta motstånd jag aldrig tidigare upplevt.</p>
<p>Ännu värr blev det när jag sedan skulle få den på rätt sida. Att man skulle vara tvungen att ta i så mycket med sin ratt och samtidigt kvida så mycket av smärta var minst sagt lustigt. Eftersom jag har kört och ägt bilar från typ 1988 och framåt har jag aldrig behövt köra en bli som saknat servostyrning.</p>
<p>När detta introducerades på allvar på våra bilmodeller, det vet jag inte det enda jag vet att det verkligen var välkommet för ingen ska behöva ha biceps som Frank Andersson eller Ingemar Stenmark när det ska styra en bil. Så därför ett stort tack för denna utmärkta uppfinning.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.gnc.nu/2011/06/servostyrningen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Från idé till verklighet</title>
		<link>http://www.gnc.nu/2011/06/fran-ide-till-verklighet/</link>
		<comments>http://www.gnc.nu/2011/06/fran-ide-till-verklighet/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 01 Jun 2011 11:12:28 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.gnc.nu/?p=62</guid>
		<description><![CDATA[Stora som små projekt när man har något som man tror kan bidra och hjälpa många på olika sätt och som man tror kan bli en framgångsrik uppfinning då gäller det att man kan presentera ett material både för sig själv och andra.
Rätt struktur, rätt idé, rätt grejer på rätt plats, rätt förmåga att kunna [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Stora som små projekt när man har något som man tror kan bidra och hjälpa många på olika sätt och som man tror kan bli en framgångsrik uppfinning då gäller det att man kan presentera ett material både för sig själv och andra.</p>
<p>Rätt struktur, rätt idé, rätt grejer på rätt plats, rätt förmåga att kunna handskas med problem som följer, rätt mental styrka om det inte fungerar och man måste börja om, rätt tro på att man till sist ska lyckas med det man arbetar med, rätt grupp av personer som man ska vända sig till när man ska visa sitt färdiga projekt.</p>
<p>Det är mycket som man måste tänka på under resans gång från idé till verklighet. Framförallt är det viktigt att se eventuella problem under arbetets gång och man måste vara flexibel och inte hela tiden vara övertygad om att det man satt sig att göra från början och kunna omarbeta och se andra utvägar.</p>
<p>Från idé till verklighet, det är många som drömmer om detta, men det är få som lyckas. Förhoppningsvis lyckas just du med detta och kan trygga din ekonomiska framtid.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.gnc.nu/2011/06/fran-ide-till-verklighet/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Patenttvist</title>
		<link>http://www.gnc.nu/2011/05/patenttvist/</link>
		<comments>http://www.gnc.nu/2011/05/patenttvist/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 31 May 2011 09:41:10 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.gnc.nu/?p=60</guid>
		<description><![CDATA[När två stora aktörer eller små det spelar nog ingen roll eller om det är en liten mot en mer etablerad ska gör upp om speciell uppfinning där båda parter vet att deras idé kommer rendera stora pengar då är det lätt att det leder till en så kallad patenttvist där båda hävdar sin rätt [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>När två stora aktörer eller små det spelar nog ingen roll eller om det är en liten mot en mer etablerad ska gör upp om speciell uppfinning där båda parter vet att deras idé kommer rendera stora pengar då är det lätt att det leder till en så kallad patenttvist där båda hävdar sin rätt och det hela ska avgöras via en form av domstol. Vi har sett flera exempel på stora tvister som både gällt Arla här hemma och Nokia som nyligen vann just en patenttvist mot tyska ipcom gällande rätten till en speciell form av mobilteknik.</p>
<p>Däremot ställer jag frågan om vilka som sitter i denna typ av jury som avgör vem som har rätt. Är det samma typ av domstol som avgör mer vardagliga fall som misshandel eller stöld eller behövs det mer speciell expertis i sådana här mer komplicerade fall där tvisten kan avgöra ens företags hela framtid. Sedan förler självklart dessa överklagande och processer av dessa typer av fall kan säkert pågå i flera år innan en av parterna har vunnit.</p>
<p>Den enda patent jag har tagit som ingen annan får använda är min kära hustru. Hon är bara min och det är jag oerhört nöjd och glad över.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.gnc.nu/2011/05/patenttvist/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Motsatts till uppfinna</title>
		<link>http://www.gnc.nu/2011/02/motsatts-till-uppfinna/</link>
		<comments>http://www.gnc.nu/2011/02/motsatts-till-uppfinna/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 10 Feb 2011 12:46:24 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.gnc.nu/?p=58</guid>
		<description><![CDATA[Ordet uppfinna vart kommer det ifrån egentligen. Man finner något som ska pigga upp en eller. Vad är motsatsen till ordet uppfinna kanske nerfinna eller något annat mer konkret. Göra sig rolig på ord är aldrig roligt, men man måste ändå få ställa vissa frågor kring intressanta ord som betytt mycket för många och ordet uppfinna [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Ordet uppfinna vart kommer det ifrån egentligen. Man finner något som ska pigga upp en eller. Vad är motsatsen till ordet uppfinna kanske nerfinna eller något annat mer konkret. Göra sig rolig på ord är aldrig roligt, men man måste ändå få ställa vissa frågor kring intressanta ord som betytt mycket för många och ordet uppfinna är ett sådant ord. Vad innebär att man har kommit på en nerfinning. Är det något man ser ner emot eller en idé som hamnar längre ner på skalan än en uppfinning. Mycket påpekande utan rena ideella funderingar eller konkreta tankar kring detta underliga ord och väldigt ointressant för många och jag håller med om att det kanske inte riktigt är relevant att skriva om detta ord som aldrig existerar i vår ordlista. Därför lägger jag ner detta och låter ni som läst detta fundera om det finns någon som har kommit på en nerfinning.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.gnc.nu/2011/02/motsatts-till-uppfinna/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Misslyckade uppfinningar</title>
		<link>http://www.gnc.nu/2011/02/misslyckade-uppfinningar/</link>
		<comments>http://www.gnc.nu/2011/02/misslyckade-uppfinningar/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 10 Feb 2011 10:02:14 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.gnc.nu/?p=56</guid>
		<description><![CDATA[De som uppfunnit något som och som ändrat vår världsbild både på lång och kort sikt har ofta blivit väldigt kända. De finns dock en baksida av detta och det är alla som drömmer om att uppfinna något som ger rikedom och evig berömmelse, men som bara kommer halvvägs eller inte når någonstans.
Sedan har vi [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>De som uppfunnit något som och som ändrat vår världsbild både på lång och kort sikt har ofta blivit väldigt kända. De finns dock en baksida av detta och det är alla som drömmer om att uppfinna något som ger rikedom och evig berömmelse, men som bara kommer halvvägs eller inte når någonstans.</p>
<p>Sedan har vi de som tror att de har uppfunnit något, men som visar sig vara ett kvalificerat misslyckande. Vad sägs om flygande tefat, tändstickor som ska kunna återanvändas, Speciell bläck i pennor som ska vara i 60 år, kundvagnar som aldrig ska kunna gå snett.</p>
<p>Speciellt den sista känner man igen och den dag de uppfinner en kundvagn där hjulen går dit man vill, då är jag den första att gratulera. Att uppfinna något är nog inte så svårt, det svåra är att inte misslyckas.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.gnc.nu/2011/02/misslyckade-uppfinningar/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ny hästhov</title>
		<link>http://www.gnc.nu/2011/02/ny-hasthov/</link>
		<comments>http://www.gnc.nu/2011/02/ny-hasthov/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 09 Feb 2011 09:19:45 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.gnc.nu/?p=54</guid>
		<description><![CDATA[Medans vi som går har den ständigt det senaste 400 åren utvecklats nya typer av skor och andra produkter vi använder på våra fötter. För vår kära häst, där har utvecklingen ståt till lika länge. Deras hovar de har på fötterna har varit i stort sett desamma med samma material lika länge.
Nu har det ändå [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Medans vi som går har den ständigt det senaste 400 åren utvecklats nya typer av skor och andra produkter vi använder på våra fötter. För vår kära häst, där har utvecklingen ståt till lika länge. Deras hovar de har på fötterna har varit i stort sett desamma med samma material lika länge.</p>
<p>Nu har det ändå skett en revolution där med eftersom en ny typ av hästsko har tagits fram. En ny hästsko som ska kunna matcha tävlingshästarnas allt större prestationer på banan. En sko som ska förhindra och lindra. Främst handlar det om ligament och ledband. Denna nya ergonomiska skon har en fjädrande egenskap och bättre följer hästens naturliga rörelser.</p>
<p>Ett nytt slitstarkt alternativ som många inom branschen länge har sett fram emot. Själv är jag tilldelat positiv för skulle de ge förbättringar och skona dessa tävlingshästar är det ett enormt framsteg, ja menar inte ska de behöva ha grejer som hästar använde för 400 år sedan.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.gnc.nu/2011/02/ny-hasthov/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>En jag vill lyfta fram</title>
		<link>http://www.gnc.nu/2011/02/en-jag-vill-lyfta-fram/</link>
		<comments>http://www.gnc.nu/2011/02/en-jag-vill-lyfta-fram/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 08 Feb 2011 15:45:18 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.gnc.nu/?p=52</guid>
		<description><![CDATA[Många av våra svenska uppfinnare har fått en internationell status och hyllats under åren. Sven Wingquist och hans kullager. Lars Magnus Ericsson och hans telefoni. Jonas Wenström och hans växelström. Andra är Alfred Nobel och Gustav Dalén. Jag vill här i min blogg lyfta fram en annan och hon är kvinna. Hennes namn var Amalia [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Många av våra svenska uppfinnare har fått en internationell status och hyllats under åren. Sven Wingquist och hans kullager. Lars Magnus Ericsson och hans telefoni. Jonas Wenström och hans växelström. Andra är Alfred Nobel och Gustav Dalén. Jag vill här i min blogg lyfta fram en annan och hon är kvinna. Hennes namn var Amalia Eriksson 1824-1923</p>
<p>Som fattig änka i staden Gränna ansökte hon om staden styrelse att få öppna ett bageri och där uppfann hon och började tillverka den idag världsberömda polkagrisen. På den tiden var det sällsynt att kvinnor fick i uppdrag att driva egen näring.</p>
<p>Amalia Eriksson föddes i Jönköping och kom till Gränna 1855. Efter att ha jobbat som piga under två år gifte hon sig med skräddaren Anders Eriksson. 1858 föddes dottern Ida och bara en vecka senare avled hennes make. Hon kämpade sedan på egen hand med sitt barn och denna rörelse som blev väldigt framgångsrik. Skicklig att ta vara på idéer och utveckla nya produkter av godsaker marknadsförde hon dem på ett lysande sätt och fick kunder över hela Europa som exporterade mycket av de hon tillverkade.</p>
<p>Flera kungafamiljer kom och besökte henne och hon blev väldigt rik både ekonomiskt och erfarenhetsmässigt. 99 år gammal dog hon 1923 och då tog dottern över tills hon dog 1945. Idag har en stiftelse tagit över och de tillverkar fortfarande denna polkagris och den är fortfarande lika god.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.gnc.nu/2011/02/en-jag-vill-lyfta-fram/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Håkan Lans</title>
		<link>http://www.gnc.nu/2011/02/hakan-lans/</link>
		<comments>http://www.gnc.nu/2011/02/hakan-lans/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 08 Feb 2011 13:31:51 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.gnc.nu/?p=50</guid>
		<description><![CDATA[För några år sedan såg jag ett program som &#8221;Uppdrag Granskning&#8221; gjorde som handlade om Håkan Lans världsuppfinning när det gäller system för satellitnavigering för flygtrafik. En revolutionerande upptäckt, men också väldigt motarbetad. Dagens radarbaserade flyledning är både omständig och dyr. Förseningarna koster varje år över 4 miljarder euro varje år  just för att planen [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>För några år sedan såg jag ett program som &#8221;Uppdrag Granskning&#8221; gjorde som handlade om Håkan Lans världsuppfinning när det gäller system för satellitnavigering för flygtrafik. En revolutionerande upptäckt, men också väldigt motarbetad. Dagens radarbaserade flyledning är både omständig och dyr. Förseningarna koster varje år över 4 miljarder euro varje år  just för att planen måste ha en viss räckvidd till varandra</p>
<p>Med Håkans lösning skulle man slippa detta och spara mängder av miljarder varje år. Det som suger är att USA:s radarindustri motsäger sig dessa eftersom de skulle förlora dessa enorma inkomster de ger varje år plus alla arbetslösa det skulle innebära på varje flygplats i USA. Nu idag har detta motstånd varit fortsatt starkt, men många andra länder anammar nu Håkans lösning på satelitnavigering. Det går snabbare och är säkrare.</p>
<p>I Ryssland bygger man nu om och kommer snart att använda den fullt ut och deras chef är Edward Falkov vill att alla länder ska enas om denna nya lösning som skulle spara pengar och liv. Speciellt i USA är motståndet fortsatt starkt och så länge det inte gynnar sina egna intressen motsätter det sig alla andra. De tänker mer på pengar än på säkerhet säger Edward och suckar uppgivet åt USA:s nonchalans.</p>
<p>Förhoppningsvis kommer även de tänka om, men det är föga troligt.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.gnc.nu/2011/02/hakan-lans/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

